Insamlingsmängderna av batterier har ökat stadigt i Finland under de senaste 15 åren. Kravet i lagstiftningen på en separat insamlingsgrad på 45 procent för bärbara batterier har uppfyllts varje år. År 2025 samlades 417 gram bärbara batterier in per invånare, vilket motsvarar cirka 18 AA-batterier.
Figur 1: Insamlingsmängder och insamlingsgrad för bärbara batterier i Finland 2009–2025. År 2025 steg den insamlade mängden till rekordhöga över 2 miljoner kilo.
Insamlingsgraden för bärbara batterier beräknas i förhållande till den mängd batterier som har släppts ut på marknaden under de tre föregående åren. På grund av beräkningssättet innebär insamlingsgraden inte direkt att alla batterier som inte samlats in har hamnat i restavfallet. En del batterier används fortfarande, en del förvaras i hushållen, och en del kan hamna i andra flöden, till exempel informella insamlingspunkter eller återanvändas tillsammans med utrustning.
Litiumjonbatterier blir allt viktigare, men deras livslängd är ofta betydligt längre än för engångsbatterier. Detta påverkar tidsramen för när batterier som släppts ut på marknaden återvänder till insamlingen. I och med EU:s nya batteriförordning införs för första gången separata insamlingsmål för batterier till lätta transportmedel (LMT): 51 % senast 2028 och 61 % senast 2031. Läs mer om beräkningen av insamlingsgrader och konsekvenserna av EU:s batteriförordning: #BatteryRegulation: The EU aims to tighten the collection rate of batteries and accumulators and make the calculation methods more realistic – Paristokierrätys
År 2025 rapporterade registrerade producenter att cirka 3,7 miljoner kilo bärbara batterier hade släppts ut på den finländska marknaden. Dessutom släpptes cirka 280 000 kilo små industribatterier samt litiumfordonsbatterier ut på marknaden. Batterier för lätta transportmedel, såsom elcyklar och elsparkcyklar, ingår i kategorin små industribatterier. Registrerade producenter kan sökas i producentregistret via Avfallshanteringskollens medlemssökning: Avfallshanteringskollen – Sökning i producentregistret
Av de batterier som släpptes ut på marknaden var cirka 75 procent engångsbatterier och 23 procent litiumjonbatterier. Blybatterier och nickelmetallhydridbatterier stod tillsammans för cirka 2 procent. Utsläppandet av bärbara blybatterier på marknaden förbjöds den 18 augusti 2025 i och med EU:s batteriförordning.
Figur 2: Fördelning av batterier som släpptes ut på marknaden efter kemi i Finland år 2025.
I de insamlade batterierna utgör alkaliska batterier och andra engångsbatterier fortfarande den klart största andelen. År 2025 bestod cirka 85 procent av de insamlade batterierna av alkaliska batterier och liknande batterier, 10 procent av litiumjonbatterier och 5 procent av andra batterikemier. I Finland finns ett omfattande nätverk med cirka 8 000 insamlingsställen som betjänar konsumenterna.
Figur 3: Fördelning av separat insamlade batterier efter kemi i Finland år 2025.
Från de separat insamlade batterierna kan material återvinnas och användas vid tillverkning av nya produkter. Den nuvarande lagstiftningen kräver att minst hälften av de insamlade batterierna materialåtervinns. EU:s batteriförordning inför dessutom särskilda återvinningsmål för de material som ingår i batterier, vilka kommer att skärpas stegvis över tid.
År 2025 återvanns sammanlagt 952 ton material från separat insamlade batterier. De största materialflödena som togs till vara var zink och järn. Dessutom återvanns bland annat kobolt, nickel och koppar.
Figur 4: Återvunna material från separat insamlade bärbara batterier år 2025.
Metaller som återvinns från batterier, såsom järn, zink, nickel, kobolt och koppar, används i stor utsträckning inom industrin och vid tillverkning av nya produkter. Järn som återvinns från batteriernas stålhöljen återförs till stålindustrin och används bland annat i bilar, byggnader och maskiner. Zink används exempelvis inom bygg- och fordonsindustrin, och återvunna batteriråvaror kan även användas för att tillverka nya batterier.
Återvinning medför betydande miljöfördelar. Produktion av återvunna metaller kräver betydligt mindre energi och orsakar lägre utsläpp än utvinning av jungfruliga råvaror. Klimatpåverkan från återvunnet järn kan till exempel vara upp till cirka 85 procent lägre och från återvunnen zink cirka 50 procent lägre. För vissa metaller, såsom nickel, kan utsläppsminskningen vara ännu större.
Dessutom minskar återvinning förbrukningen av naturresurser och behovet av gruvdrift, som ofta medför betydande miljömässiga och sociala konsekvenser. Särskilt viktigt är det att återföra kritiska råvaror som finns i batterier, såsom kobolt, till kretsloppet. Detta är också avgörande för den gröna omställningen, eftersom det bidrar till att säkerställa tillgången på de material som behövs för batteritillverkning.
Läs mer om återvinningsprocesser, användningsområden för återvunna material och miljöfördelarna med återvinning: Återvinningsprocessen – Paristokierrätys
Statistiken över bärbara batterier på denna sida bygger på uppgifter som sammanställts av Recser Oy om de batterier som registrerade producenter har släppt ut på marknaden samt de batterier som samlats in och återvunnits i Finland för deras räkning. Uppgifterna lämnas till Tillstånds- och tillsynsverket, som övervakar producentansvaret, sammanställer nationell statistik och rapporterar den vidare till Europeiska kommissionen.
Nationell statistik över producentansvaret för alla typer av batterier finns här: Återvinningsstatistik för producentansvar – Tillstånds- och tillsynsverket
Europeiska kommissionens statistik över batterier som släppts ut på marknaden och samlats in i Europa finns på följande adresser: Sales and collection of portable batteries and accumulators och Waste statistics – recycling of batteries and accumulators
